Julia Tennorth

Ibland hatar jag att blir äldre och att bli mer och mer vuxen för varje dag som går. Om tio dagar fyller jag 21 år. Vart tar tiden vägen? Jag saknar tiden då man alltid var glad och då man inte hade problem på samma sätt som man har idag. Problemen då var så små jämfört med nu. Varför blir allt så jobbigt när man blir vuxen? Jag vill inte bli vuxen. Jag vill vara ung för alltid och jag vill att alla i min omgivning ska bli glada igen, som förut. Det skulle jag göra allt för. Jag är så trött på det här. Tacka gudarna för att det börjar bli varmare ute och för att vädret för tillfället är på topp, annars hade jag aldrig någonsin orkat set här, det tär på mig så fruktansvärt mycket.

Det här är det vackraste kvinnan jag vet

Kärlek är så starkt. Det är verkligen något som alla människor behöver och något som man måste lära sig att ge. Kärlek är bland det finaste som finns. Kärlek finns i så många olika former enligt mig, mina vänner och min familj är kärlek för mig eftersom att jag inte har haft en pojkvän, så har jag aldrig fått känna på den typen av kärlek. Men jag kan bara tänka mig hur ont det gör när den kärleken tar slut, när man säger hejdå till sin pojkvän som man älskat och som har älskat en tillbaka på ett helt annat sätt än så som man älskar och blir älskad av vänner och familj. Hur kan man helt plötsligt sluta att vara kär i någon? Hur kan allt bara ta slut? Varför förändras man inte tillsammans i ett förhållande? Varför tröttnar man på varandra? Åh, det är så många frågor. Jag är så otroligt glad och tacksam över att jag inte har behövt gå igenom att göra slut med någon. Jag vet inte hur man hanterar sånt.

Helvete vad jag älskar när solen skiner. Jag kan inte riktigt förklara hur lycklig jag blir. Egentligen spelar det inte roll om det är höst, vår, sommar eller vinter, det ända jag begär är att solen lyser. Fan vad glad jag blir. Lyckorus i hela kroppen. Älskar livet.

Jag har läst igenom min blogg och fan vad roligt det är när man tittar tillbaka på allt man har gjort. Det är så kul att jag har skrivit blogg så länge, vilka minnen.

Jag har en riktigt bra vän. Hon heter Rebecca Forsberg. Jag älskar henne mer än livet. Vi är så lika. Vi känner samma sak. Vi tycker samma sak. Vi har samma humor. Det är så sjukt att man har hittat en sådan människa som är så lik än själv. Jag är så glad att jag har henne. Och jag är så glad över att vi har så många år kvar att leva tillsammans, allt vi har framför oss och allt vi har att titta tillbaka på. Vår relation har aldrig varit bättre än vad den är idag, och det är jag så glad över. Efter allt vi har gått igenom tillsammans så är vi starkare än någonsin. Jag älskar henne så att det gör ont och jag kommer aldrig någonsin släppa taget om min älskade vän - always and forever.