Don't just stand there
Jag saknar verkligen mina vänner som jag har i skolan, men jag orkar inte göra något åt det. Eller, det är klart att jag orkar. Men bara tanken att sätta sig på det där äckliga tåget som inte ens går hela vägen och komma till staden som jag bara förknippar med skolan får mig att få ångest. Jag hatar den där jävla skolan så mycket och vill inte ens se den. Fan. Jag har redan ångest för skolan, fy fy fy. Ett år kvar, vilken tur. Hoppas jag står ut. Måste ju stå ut. Som sagt, ett jävla år.
Kommentarer
Trackback
